Ganska ofta hör jag mina grannar skrika till varandra när
jag sitter på toaletten. Jag vet inte om ljuden på något sätt leds bättre genom
avloppsrören mellan bostäderna, för jag hör dem sällan inne i själva bostaden.
Jag kan inte förstå varför de håller på sådär – slösar sin
dyrbara tid – sitt enda liv, på att härja med varandra.
Själv har jag levt 20 år olika parförhållanden, med mer
eller mindre konflikter. Om man grälar 2
timmar i veckan i 20 år blir det sammanlagt 2080 timmar gräl.
Det blir 86, 6 dygn av gräl på 20 år. Det är nästan 3 månader av enbart gräl.
Vilket slöseri med liv.
En vän och kollega till mig som råkade ut för en allvarlig
olycka för ett år sedan och fortfarande inte är återställd sa ”nuförtiden är
jag för medveten om hur begränsat med tid jag har för att orka med bullshit”.
Vi är medlemmar i samma arbetsgrupp som präglas av samarbetssvårigheter.
Parterapeuter hävdar att man måste gräla i ett parförhållande.
Annars kanske ilskan byggs upp inombords tills den får utlopp i
handgripligheter. Kanske som den ofta gör för den Finske Mannen som inte kan
verbalisera sin aggression.
Men ändå.
Kan vi inte snälla bara tycka om varandra och kramas och
dansa med blommor i håret och dricka rödvin? Livet är större än att hålla på
med gräl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar