Summan av kardemumman om pedagogik
Jag städade mitt arbetsrum härom dagen och hittade en lapp
där det stod: ”Jag vill veta vad pedagogik är”. Det hade jag skrivit ned första
föreläsningen i min första kurs i universitetspedagogik för ett år sedan. Jag hade bara en enda föreställning om vad
pedagogik var, och den baserade sig på dåliga erfarenheter under min studietid;
FLUM. Men vuxen och klok som jag nu anser mig vara, ville jag veta om det fanns
något bakom detta flum.
Pedagogik visade sig vara mycket mer än jag trodde. Den var konkretare
och handfastare och vettigare än jag anade, och det fanns en pedagogik som var
klarare än de rådd av pilar och cirklar och kuber som fanns i den bedrövliga
kursboken.
Så vad lärde jag mig? Inom pedagogiken talar man mycket om
att skapa sig en kunskap, och bygga på sin kunskap, via ny kunskap. Så detta
kan väl sägas vara min alldeles egen pedagogiska heureka:
-
Tidigare trodde jag att god undervisning var
lika med en god föreläsare. Men det är inte läraren som ska stå i fokus och
hålla monolog på en föreläsning. Att studenterna är delaktiga i
undervisningsprocessen, och att det ska finnas en interaktion mellan lärare och
student bör vara självklart.
-
Pedagogiken är som limmet som fogar samman de
olika delarna av lärsituationen; målet med en kurs, innehållet i den och hur
studenterna bedöms. Pedagogiken är det
som SKAPAR lärande. Om det saknas pedagogik , förenklas lärsituationen till en
korvstoppningssituation.
- Att studenterna får feedback på sina
prestationer är viktigare än viktigast. Det är det enda sättet för dem att lära
sig något.
Och allt detta tycker jag är vettigare att skriva än att
skriva vidare på en VIKTIG artikel om studenters skrivande och lärande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar